Så jävla bedrövligt....
Ja inte blir jag särskilt förvånad....denna kille hade körtelfeber...det åkte jag ju också på i våras/somras...
...hela våren gick jag och var supertrött...sökte läkarvård för det t.o.m...men som vanligt så blir man inte direkt tagen på allvar på vårdcentralen....samma dag som sjukdomen bröt ut på mig ordentligt så ringer min läkare mig och säger "-Marie, försök att ta dig ut och jogga...det gör dig gott..stoppa i massa bra musik i öronen och
ge dig ut!! Du kommer att bli piggare" På kvällen låg jag däckad i feber.....och dagen efter så var jag riktigt SJUK! Efter 4 dagar med rejäl halsont och hög feber så får jag komma till en DISKTRIKTSSKÖTERSKA för att ta halsprov, vilket visade negativt "Virus, så hem och vänta ut det.."...efter ytterligare två dagar med rejäl hög feber, halsont och alla symptomer som körtelfeber visar så tog jag mig till akuten...och la fram "det kan inte vara körtelfeber då?? alla symptom är lika!!"..då orkade jag inte sitta upp ens och låg på britsen och svetten rann på mig så jag var skyblöt...läkare som var ordentligt nonchalant svarade "Nej, man kan inte ha körtelfeber vid (tittar ner på pappret för att se mitt personnummer) 27 års ålder"..." ÖHHHH jag är 37 men tack ändå och även om körtelfeber kanske inte är vanligt som vuxen så kan det väl ändå hända?!?!?!??!" fortsatte jag...men NEJ, där fick jag minsann veta att körtelfeber har man inte som vuxen..och han skrev ut pencillin åt mig...som man absolut inte ska äta när man har körtelfeber för det ger korsreaktion i kroppen...som jag sen fick uppleva...det här var på en fredag..på måndagen tog jag mig till vårdcentralen igen....jag sa att jag går inte härifrån förräns ni har tagit prov för körtelfeber....på tisdageftermiddag ringer läkaren mig och säger "Marie, du hade rätt....inte undra på att du varit såå trött hela våren!!!" då fick jag sluta med pencillinet...dagen efter så var hela jag uppsvälld och rödprickig/fläckig pga av den...efter 4 jävla veckor var jag feberfri...jag trodde på riktigt att jag skulle dö vissa dagar...dagar då jag inte ens orkade slå upp ögonen...dagar då telefonen ringde mig och jag orkade inte ens röra munnen och prata...dagar då halsen gjorde så fruktansvärt ont och var så tjock och varenda körtel på hals och runt huvud var svullna som pingisbollar så jag kunde inte ens gapa...dagar då jag inte kom upp på benen när jag behövde gå på muggen...usch!!
Ja man ska då vara sin egen läkare....jävla kvacksalvare!! åh jag blir sååå arg när jag tänker tillbaka på denna händelse och när jag läser historien om Emil...fy fan det är sorgligt!!
