Magnifika Marie

Idag är det mindre än en månad kvar tills jag flyttar....det känns med skräckblandad förtjusning det...jag o barnen längtar som fan och det känns underbart att ungarna längtar minst lika mycket som mig...jag vet att detta kommer bli det bästa vi gjort...men det som är jobbigt är barnen o dess vänner här i Avesta....jag ser hur dem skriver till varann på bla Facebook och hur jobbigt det är att säras från varann...DET gör så jag får ont i magen...August är ju i den åldern så man kan få kompisar i affärskön typ men Amanda som kommer i tonåren och går på högstadiet är det känsligare för...där är det mer sammansvetsat och grupperat och dem har svårare att hitta varann..och de bästa vänner Amanda har idag är det hon haft i många år och jag ser hur ledsna dem är....usch, blir lite ledsen jag bara tänker på´t....men det bästa är att Amanda har en jäkla positiv inställning till flytten o säger till sina kompisar "jag kommer ju självklart till Avesta o hälsar på er/Ni får komma till mig och hälsa på"..och DET är skönt....vågar inte tänka tanken hur det hade kunnat vara tvärtom......

Nej, detta kommer bli det bästa jag o barnen har gjort....känns som att jag fått en nystart här i livet...

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 '
'