På väg att falla...
Min kropp säger ifrån...eller vaddå "säger"?? skriker snarare...men det är svårt det där...hur mycket den är skriker så är det inte mycket jag kan göra eller förändra...mitt liv ser ut så här...vad skulle kunna förändras??? förutom att man hade någon som kunde dela vardagssysslorna med mig dårå..sån vet jag inte vad det är för nåt..går det att köpa på affärn eller?
Jag måste ta en funderare..på riktigt...det går inte längre...the botten is nådd....mitt hopp är v.44...höstlov...kanske det skulle räcka/hjälpa....jag får nog prata o försöka förklara hur viktigt det är...även den starke är sårbar...har bara lite svårt att erkänna det...
Sorry för mitt svammel...jag bara är sån...o idag ogillas det mesta som är "jag"...
God natt!
Jobbigt när kroppen säger ifrån, samtidigt är det en signal att nåt är fel och att du bör lyssna på din kropp! Hoppas det vänder snart. Kram
Du får inte vara så jäkla envis("jag kan själv"), du vet vad jag menar....
Kram Syster Yster
Lyssna på din kropp, det lönar sig i längden.
Inget är värt att förstöra sig själv för, det finns bara en du så se till att ta tillvara på den.
